LIL' BABUSTYLE - The truth is mine

Idag är det 5 år sedan...

Älskade, underbaraste Ronja. Idag är det 5 år sedan du lämnade mig. Det gör fortfarande lika ont. Jag försöker att inte tänka på det så mycket. Personerna i min närhet tycker att jag ska leva i nuet. De vill inte att jag ska glömma, men de vill heller inte att jag ska älta och tänka så mycket. Men det är så svårt att låta bli att tänka på det när jag ständigt blir påmind om dig hela tiden. Dagar som t.ex. din födelsedag eller som den här dagen, när du fick somna in och slippa all smärta. Jag ville vara självisk. Jag hatade mig själv för att jag övergav dig. Men jag kunde inte se dig lida. Jag kunde inte se dig med smärtan och utan livsglädje i ögonen. Du var en riktig kämpe. Du kämpade ända till slutet. Du kämpade så mycket du kunde tills du helt enkelt inte orkade mer. När kroppen inte orkade bära. Jag minns dig för den krigare du var. Du var enormt speciell på många sätt och vis. Du var också min första hund. Du var den som räddade mig från att bli hundrädd efter attacken jag var med om. Du lärde mig att vara envis. Du lärde mig att inte låta folk styra och ställa med mig.


Du gjorde mer för mig än du någonsin kunnat ana. Så små grejer som betytt så mycket för mig. Jag påminns ofta av de där dumma sakerna jag störde mig på, men som gjorde dig speciell. När du blev skitarg för att du inte fick en godis när du varit ute, när du kunde morra och skälla och försöka prata i timmar tills du fick som du ville, när du snodde godis från mig, men enbart de med papper på för att du skulle kunna ta av pappret. Eller när jag kom hem från stan och jag såg dig ligga halvt under min säng och käka upp min ostbågspåse. Eller när vi skulle laga mat och vände oss om en sekund och all mat var borta och du såg väldigt belåten ut där på golvet. Eller de gångerna du skulle ligga i rabatten och förstöra alla blommor, trots att du visste att du inte fick oah vi sa till dig. Men jag minns också hur beskyddande du var, hur du tröstade mig när jag mådde dåligt, hur du älskade att springa i skogen och blev arg när jag gömde mig. Jag minns också hur underbar mamma du var till Bebis och de andra valparna. Och hur du lurade ner mig från soffan, gick till dörren och visade att du ville ut - när du egentligen sprang tillbaka och tog min plats i soffan.


När du gick bort så fick jag höra "skaffa en ny hund" eller "det var ju bara en hund". Jag blev så arg, så ledsen. Du var inte bara en hund. Du var en familjemedlem. Du var ljuset i mitt liv. Jag trodde aldrig att jag någonsin skulle klara mig utan dig. Alla nätter jag låg med dig tätt intill när du var sjuk, rädd för att somna för att jag var rädd att du skulle sluta andas när som helst. Vi tog hand om varandra. Vi fanns där för varandra. Du var mycket mer än bara en hund. Du var en av familjen. Du var min livsglädje. Du var min kämpaglöd. Du var mitt allt.


Och ikväll, kära Ronja, så tänder jag ett ljus för dig.
Jag älskar dig och saknar dig enormt mycket.

Fråga till er: Skulle ni vilja ha en frågestund om min sjukdom?

Nu tänkte jag ta upp det här med frågestund. Egentligen gillar jag inte frågestunder, för man får i princip inga frågor ändå. Men jag har fått så himla många frågor till och från om min sjukdom, t.ex. om jag har ont varje dag, hur det påverkar min vardag, vad det är för något, om jag har sökt hjälp, vad jag tar för mediciner osv osv. Och det är tråkigt att svara i kommentarsfältet, då personerna som frågar oftast inte ser det. Och att ta upp i enskilda inlägg känns lite tråkigt när det är såna frågor som egentligen inte krävs så långa svar till.

Så nu tänkte jag fråga er om ni skulle vilja ha en frågestund som bara handlar om min sjukdom? Om ni vill fråga något men inte riktigt vet vad ni ska fråga så finns det massor av inlägg under kategorin "att leva med kronisk smärta". Det är alltså Kronisk Daglig Huvudvärk med inslag av kraftiga migränanfall jag har. Och på grund av det så lider jag även av panikångest och ångest och en del skulle tro att jag lider av social fobi då jag helst undviker människor så mycket som möjligt. Jag har även enorma sömnsvårigheter i vissa perioder. Och i princip allt det här är i samband med min sjukdom.


Snälla, ta er tid att svara på den här enkla frågan, om ni är intresserade av en frågestund eller inte. För är det bara några få som vill ha det så vet jag inte om det är någon idé. Men har ni massor av frågor (ni kan fråga vad som helst som har med ämnet att göra) så får jag nog ihop en frågestund ändå.

Puerto de la Cruz, Teneriffa #4

Så, här kommer fjärde delen med bilder från Teneriffa! Ledsen att det drar ut på tiden, men som ni vet så mår jag inte så bra just nu. Men bättre sent än aldrig, huh? Skoja bara. Hatar det talesättet. Jag har många fler bilder att visa er. Vill ni att jag fortsätter göra de här inläggen, eller har ni tröttnat?

Lär känna mig #3

 

~ Fram tills jag var 9 år trodde jag att jag var adopterad. Yes, det är sant. Fick höra hela tiden att jag såg asiatisk ut och tvivlade starkt på mina föräldrar. Men idag vet jag att jag inte är adopterad och att jag är helsvensk (rätt tråkigt ändå). Får dock fortfarande höra rätt ofta att jag ser asiatisk ut.


~ Jag älskar solnedgångar och stränder. Alltså, finns det ens något vackrare? Det vackraste måste nog ändå vara att titta på solnedgången på stranden. Skulle gärna vilja bo på stranden, eller i alla fall i närheten.


~ Jag har något som kallas ansiktsblindhet. Det gör att jag har svårt för att känna igen personer. Vill ni läsa mer om vad det är så kan ni klicka HÄR.


~ Jag kan inte gå till affären själv. Ja, jag är seriös. Jag har väldigt svårt för att gå till affären själv. Några fåtal gånger går det bra. Vissa dagar går det ganska bra, andra dagar går det inte alls och det är inget jag kan kontrollera. Jag får sån panik när jag är på affären eller utanför och vet att jag ska gå in. Det är dock något jag jobbar på. Men oftast så får någon följa med mig till affären och i andra fall så får någon hålla mig sällskap i telefon.


~ Jag kan inte laga mat. Japp. Jag är seriös här också. Laga mat är inte min starka sida. Jag kan göra havregrynsgröt och göra bananpannkakor. Allt annat är typ omöjligt för mig, haha. Köttbullar och sånt värmer jag i micron. Nej, jag har ingen aning om hur jag ska klara mig när jag flyttar hemifrån. Men det tar vi då. Kanske kan ha ett förhållande med en kock eller något.


~ Jag är väldigt intresserad av psykologi. Jag läste två kurser i psykologi på gymnasiet och fastnade direkt. Det är så himla intressant att läsa och lära sig om olika psykiska sjukdomar, teorier kring varför man är som man är osv.


~ Jag har gått hos en arbetspsykolog i 2 år. Hon finns alltid där. Hon stöttar, hjälper och gör sitt bästa för att det ska bli så bra som möjligt. Jag går hos henne för att jag inte vågar mig ut i arbetslivet på grund av vissa saker och även på grund av att jag lider av ångest, panikångest och min kroniska huvudvärk. Hon ska hjälpa mig framåt och lära mig hur jag ska hantera vissa jobb och sånt. Jag var skeptisk till en början, men är så glad att jag valde att börja gå hos henne. Jag har kommit ganska långt på dessa 2 år, men jag har en bra bit kvar innan jag är framme.


~ Jag är extremt dålig på att lägga pengar på nya skor. Haha, ja, det är sant. Jag hatar att köpa nya och dyra skor. Jag köper typ de billigaste som finns som jag tycker är snygga. De går ändå bara sönder. Så himla tråkigt att köpa skor.


~ Jag gillar inte att festa och dricker väldigt sällan. Festa har aldrig varit min grej. Förstår inte hur man kan tycka det är kul att dricka sig full och springa på nattklubbar varje helg. Jag har hellre myskväll. Jag dricker cider ibland, men väldigt sällan. Jag har aldrig varit full heller.

Eurovision Song Contest

God kväll! Eller något i den stilen. Alltså, shit vad den här dagen har varit seg. Fast ändå inte. För timmarna har gått sjukt fort. Igår var dagen också extremt seg. Kanske beror det på att jag varken har lust eller ork att göra något. Inte ens titta på serie intresserar mig just nu. Jag hoppas i alla fall det vänder snart, för jag vill svara på alla fina kommentarer och uppdatera er med massa bilder och annat. Och jag vet att ni vill det också, eller hur?


Hur som helst. Ikväll är det Eurovision Song Contest. Och självklart ska jag kika! Har faktiskt inte kikat något under veckan på de olika länderna då jag vill att det ska bli en överraskning ikväll. Och jag vet ju redan att vi är med, så då tycker jag det är lite onödigt. Pappa är borta under kvällen så jag och mamma ska mysa i soffan med tända ljus och lite smått och gott. Mys! I morgon så är det söndag och både ni och jag vet vad det innebär - en dag då jag mår dåligt. Det har suttit i så länge jag kan minnas att varje söndag mår jag dåligt. Men eftersom jag varit på dåligt humör både igår och idag, så kanske jag har lite tur att vara på bättre humör i morgon. Vi kan ju i alla fall hoppas. Eller något.


Hörrni! Jag har blivit så duktig på att uppdatera instagram! Så in och följ mig, så följer jag tillbaka! lilbabustyle heter jag där! Skriv en kommentar under en bild när du följer mig, så jag vet att det är just dig jag ska följa tillbaka.

När ingenting känns bra och du vet inte varför

Det här har varit en sån otroligt seg dag. Jag orkar inte. Huvudvärken har varit jobbig och tröttheten har slagit ut mig nästan helt. Jag har inte ens haft ork att glo på serier en tråkig dag som denna. Känns som jag bara ligger i min säng och väntar på bättre tider. Har ingen lust att kika in bloggar eller svara på kommentarer heller. Dessutom försvann sommarvädret. Kallt och grått ute. Jag hade i alla fall en ganska bra dag igår, så jag antar att jag förtjänar att må såhär idag. Å andra sidan kunde det också ha varit betydligt värre.


Har en sån här dag när ingenting är bra, ni vet? Mitt feed på Instagram är typ förstört (av någon anledning så har jag börjat bry mig enormt mycket om det på senaste tiden...?), inga kläder sitter snyggt på mig, jag har blivit så dålig på att fotografera så jag skäms så sjukt mycket,  jag har tröttnat på mina mobilskal, jag har inte fått mina pengar än, jag är riktigt trött på mitt rum och vill göra om igen (trots att jag gjorde om precis innan jul), jag vill ha en ny dator, osv osv. Ja, ni förstår. Ingenting är bra just nu och självklart är det i princip bara småsaker som gör att det inte är bra. Detaljer är viktigt för mig. Har svårt att se helheten och fastnar alltid vid detaljerna. Ska lägga mig under täcket och dö nu (inte bokstavligt talat då), och hoppas på en bättre dag i morgon.

Some things just fill your heart without trying

Åh, alltså, kan vi ta en minut och se hur underbart söt lilla Belle är!? Både igår och idag har jag varit valpvakt några timmar. Hade glömt bort hur mycket energi de har, haha! Så längesen Bebis var valp. Och vassa tänder har hon. Men hon är så himla underbar också. Bebis och hon kommer jättebra överens. Jag är faktiskt väldigt förvånad över hur bra han är med henne, med tanke på att han är väldigt lugn av sig och inte gillar bråk och när det är rörigt. Men han leker med henne ibland till och med. Så himla kul att se! Som ni märker har jag haft fullt upp. Hon är så liten också, och så snabb. Hon är verkligen överallt. Valpar är något alldeles extra. De är så jobbiga, de gör en frustrerad och irriterad och stressad, men de är helt underbara och fantastiska på samma gång.


Åh vad jag saknar valptiden med massa gos, lek och bus, samtidigt som jag påminns om alla trasiga skor, mattor, kuddar och allt som hör till...

Serietips: The Lying Game

Bildkälla


Det var ett tag sen som jag tipsade om en film eller serie, så nu kör vi igen! Denna gången tänkte jag tipsa er om The Lying Game som är en liten blandning av The Vampire Diaries (doppelgänger) och Pretty Little Liars då det är otroligt mycket hemligheter och twister i den här serien. Serien handlar om Sutton och Emma, två tvilingar som separerats vid födseln då de adopterades bort. Sutton adopterades till en rik familj och Emma har plancerats på flera olika fosterhem. Sutton börjar gräva djupare i sin situation och får reda på att hon har en tvilling. De tar kontakt med varandra och bestämmer sig för att träffas. Men då vänds allt upp och ner. Sutton bestämmer sig för att åka bort och försöka ta reda på vem deras biologiska mamma är, samtidigt som Emma ska ta Suttons plats i familjen. Det blir allt annat än lätt. Ju närmare svaret de kommer, desto mer twistat blir det. Det ligger en mörk hemlighet bakom allt.


Jag började titta på den här serien förra veckan och är strax klar med den. Tyvärr fick den bara två säsonger (vet inte riktigt hur många avsnitt i andra säsongen) och sen lades den ner. Himla trist tycker jag då den är riktigt bra! Jag trodde inte jag skulle gilla den, men den är riktigt spännande ibland och man måste hela tiden vara fokuserad för att inte missa något. Den är helt klart sevärd!

It's just a bad day, not a bad life

Idag är jag väldigt låg. Idag hatar jag livet. Jag hatar min kropp. Jag hatar det svenska vädret just för att jag inte kan njuta av den just idag.  Jag hatar att jag inte är så stark som jag vill vara. Jag hatar att jag inte är utomlands just nu. Jag hatar att jag inte mår bra just nu. Jag hatar att mitt liv står still. Jag hatar att jag känner mig ensam.Jag hatar att jag inte har ork till att göra saker jag vill. Jag hatar att jag har migrän och förmodligen kommer ha det resten av dagen.  Jag hatar att jag är sugen på allt. Jag hatar att jag måste ligga i ett mörkt rum istället för att kunna ta en promenad och vara ute i det fina vädret.


Yep, idag är ingen bra dag. Jag har heller inte orkat svara på några kommentarer de senaste dagarna, men ska ta tag i det så fort jag mår bättre. Jag har inte mått särskilt bra sen jag kom hem från Teneriffa. Jag vet egentligen inte varför, för det har inte hänt något speciellt. Kanske är jag ledsen över att jag var tvungen att komma tillbaka till vardagen. För det känns som det inte finns något för mig här hemma. Jag vill bara ta mitt pick och pack och lämna landet. Jag har mina vänner, min prinsessa, min hund, min familj. Men det är något som fattas. Jag vill testa nya saker, åka till nya ställen, utforska. Jag är så enormt trött på att gå hemma hela dagarna, att bara vänta och vänta. Att inte komma någonstans i livet. Många ser det som att jag är lat som inte söker jobb och som bara går hemma. Men de vet inte orsaken. De vet inte bakgrunden. De bara antar. Jag har inte valt det här livet. Jag har inte valt att leva såhär.


Jag skrattar ofta. Jag ser ut att må bra. Och kanske gör jag det, just då, just i den stunden. Men det finns så mycket jag inte mår bra över. Jag vet egentligen inte vad jag vill, mer än att bo utomlands, i värmen, nära stranden. Vid palmer och fin natur och människor jag inte känner och som inte känner mig. Kanske vill jag bara leva ett helt nytt liv, börja om från början och lämna allting bakom mig.

Puerto de la Cruz, Teneriffa #3

Här kommer tredje delen med bilder från Teneriffa! Det här är bara mobilbilder. Tycker att bilderna med mobilen blev sjukt mycket bättre än bilderna med systemkameran. Så jag är glad över att jag fotade mycket med mobilen också. Är inte riktigt nöjd med de här bilderna heller, men det är kul att kika tillbaka på sen, så jag lägger upp dem ändå.

I love my pink hair

Hellu people! Här ser ni hur det blev med det rosa. Jag är riktigt nöjd! Ja, jag vet att jag har filter på bilden, så den rosa färgen ger inte direkt rättvisa. Men mitt hår vill gärna se orange ut på bilder jag tar utan filter för tillfället (ser inte orange ut in real life) och jag känner inte för att ha mitt hår orange. Oki? Men jag är i alla fall riktigt nöjd med hur bra färgerna passade ihop. Var så rädd för att förstöra allting, haha. Kan försöka ta en bild utan filter snart och utan att håret ser orange ut så ni kan få se. Men det här får duga så länge. Ni ser ju lite i alla fall.


idag är jag inte på så bra humör. Jag är trött, huvudet sprängs och jag kan inte njuta av solen för jag är extra ljuskänslig idag. Det beror nog på att det var en lång dag igår och jag åkte bil i många timmar och de andra timmarna var jag ute i solen. Hade för övrigt en väldigt bra dag igår och prinsessan blev så glad för alla presenter och när hon såg att vi kom. Saknar henne redan! Idag blir det att ta det lugnt. Kanske åka ner till stan och sitta vid vattnet. Måste dock hålla mig i skuggan idag och ha mina tabletter nära till hands. Härligt med fint väder i alla fall!

Min prinsessa fyller år

Idag är det ingen vanlig dag, för idag är det min prinsessas födelsedag! Yaaay! Jag kan inte fatta att hon blir hela 8 år! Vi ska överraska henne idag. Hon har ingen aning om att vi kommer till henne för att fira hennes födelsedag. Hon bor ju utanför Uppsala någonstans, och det är ganska långt att åka då det tar nästan 4 timmar med bil dit. Men det är helt klart värt det! (har redan åkt när det här inlägget kommer upp) Har köpt massa presenter till henne också, så jag hoppas hon blir nöjd. Äntligen får jag träffa henne igen, min älskade, underbara prinsessa!

Friends know how crazy you are, and still choose to be seen with you in public

Alltså, kan vi bara ta en minut och kolla hur vacker min vän Linnéa är!? Idag har jag hittills hunnit med en långpromenad med Bebis och druckit smoothie till frukost. Och tagit en tablett. För huvudvärken är inte på min sida idag. Ska strax hoppa in i duschen för om en stund kommer Linnéa hit. Hon ska hjälpa mig få i det rosa i håret och göra mig sällskap. Är så nervös, haha. Brukar aldrig vara det, men är så nöjd med mina slingor i håret nu så jag är rädd att förstöra allting. Meeeen, det går nog bra. Hoppas jag. Var ner till stan och köpte en ljusare rosa igår, då jag ansåg att den jag brukar ha skulle bli för mörk och inte alls passa ihop med färgen jag har i håret nu. Vet inte om denna passar heller, men det märker vi. Kan visa resultat sen!

Life is hard but I'm stronger than I used to be

Idag har det varit en jobbig dag. Psykiskt i alla fall. Det har varit en sån här dag när jag inte vet om jag mått bra eller dåligt, förstår ni hur jag menar? Som många av er redan vet så lider jag av extremt svår beslutsångest. Det är ingen vanlig beslutsångest, utan jag har en ganska hög grad på min beslutsångest. Och idag bestämde den sig för att ta över. Det är så enormt frustrerande när jag inte bara kan välja vad jag vill, för rösten i mitt huvud säger två olika saker. Ena stunden "du vill det där" och andra stunden "vad håller du på med? du vill inte alls göra det där" och så fortsätter det så. Jag kan ändra mig på bara några sekunder. Som vanligt har det mest handlat om småsaker, som t.ex. om jag ska gå till affären eller inte, om jag ska gå långpromenad med Bebis eller inte, om jag ska färga håret eller inte, om jag ska ta en tablett eller inte, osv osv. Förstår ni hur jobbigt det är att inte ens kunna ta såna beslut? Så ser mina dagar ut i princip varje dag, men vissa dagar är bättre än andra.


Har velat fram och tillbaka i ca 5 timmar om jag ska färga håret idag eller inte, eller om jag ska göra det i morgon. Något som egentligen borde vara väldigt lätt att välja, men idag har beslutsångesten bestämt sig för att verkligen vara extrem och bestämd. Så här ligger jag i sängen och bollar tankar med mig själv, om jag ska färga idag eller inte. Eller om jag ska lägga mig och titta på serie och vila, eftersom huvudvärken har varit enormt jobbig idag. Tror det beror på stel nacke (har inte kunnat knäcka den som jag brukar) och dålig sömn och alldeles för stark sol. Då tänker ni nog att jag ska färga håret i morgon, eller hur? Men då kommer tankar upp som "men tänk om jag mår sämre i morgon då?" och jag behöver färga senast i morgon. Jag ska bort på fredag och jag kan inte gå ut såhär. För den rosa hårfärgen i håret är just nu katastrofal.


GAAAAAAH, jag blir galen!!! Jävla beslutsångest. DÖÖÖÖ.
Älskar att jag tog en bild som inte alls passar till inlägget också.

Ny look

Igår fick jag ett infall att färga håret igen. Eller, jag kom på tanken då. Jag är så otroligt trött på att vara mörkbrun i håret. Det ser livlöst ut och en aning matt. Det spelar liksom ingen roll hur många gånger jag färgar det. Så Linnéa kom hit förut och fixade ljusa slingor på mig. Är sjukt nöjd! Vill egentligen ha det liiite ljusare, men vi hade i full tid, så jag får fylla i vid ett annat tillfälle. För övrigt hatar jag hur den rosa färgen ser ut nu. Jag på riktigt skäms över det. Så jag ska fylla i det rosa någon dag den här veckan också. Är dock rädd att jag förstör den fina looken jag har fått nu, att den rosa inte alls passar ihop med mitt andra hår efter att jag tagit i slingor... Men samtidigt vill jag ha rosa i håret. Tufft liv. Får se hur jag gör.


Visar bättre bilder en annan dag när det är ljust ute. Denna bild (och de andra 100 bilderna jag tog) är tagen nu på kvällen. Så färgen ger inte rättvisa. Jag hoppas färgen ser lika bra ut på dagen som den gör nu, haha. Annars har jag ett problem.

Den senaste veckan

... harjag har känt mig väldigt nere och enormt ensam. Har velat göra saker men inte haft ork till det. Jag har varit någonstans mitt emellan bra och dåligt. Under veckan som varit har jag gjort lite saker ändå, jag har i princip tvingat mig själv ut. Men sen i fredags orkade jag helt enkelt inte bry mig längre. Jag blir alltid såhär så fort jag har varit bortrest och kommer hem. Jag förstår inte varför. I helgen har jag bara legat inne och tittat på serier. Har börjat på en ny serie (ja, jag vet att jag ser på sjukt många serier nu, men kände för att börja på en ny) som heter The Lying Game, som verkar vara lite av en blandning av The Vampire Diaries och Pretty Little Liars. Man ser en hel del likheter i alla fall. En helt okej serie med vissa spännande saker.


Har märkt att jag glömde göra citat-inlägget för april, men jag orkar inte bry mig just nu. Jag gör den i samma inlägg som citat-inlägget för den här månaden istället. Och just det, jag kom på att jag tog en hel del bilder i Teneriffa med mobilen, så jag gick igenom dem och hittade en del som jag faktiskt är nöjd med. Så det kommer dyka upp fler bildinlägg från Teneriffa framöver.


Jag har absolut ingenting mer att säga än att jag inte mår bra nu helt enkelt. Så nu ska jag krypa ner i sängen och fortsätta titta på The Lying Game och drömma mig tillbaka till Teneriffa. Låter som en bra idé.

Puerto de la Cruz, Teneriffa #2

Här kommer ett till gäng med bilder från Teneriffa! Är egentligen inte nöjd med några bilder alls, men jag vill så gärna visa naturen där och så är det roligt att kika tillbaka på sen. Har fortfarande en hel del bilder som jag inte har gått igenom än. Jag ber om ursäkt för skärpan på vissa bilder, hade helt klart fel inställningar på kameran när jag fotade. Jag orkade inte riktigt bry mig om det, vilket jag ångrar sjukt mycket såhär i efterhand... Jag hatar att jag är så dålig på att ta bilder, särskilt naturbilder - som jag verkligen älskar att fota. Men jag bjuder på det här...


Vill ni se fler bilder från Teneriffa så kan ni kika HÄR och HÄR.

Ni hittar ännu fler bilder på min Instagram. lilbabustyle heter jag där.