LIL' BABUSTYLE - The truth is mine

5 things you should know about chronic pain


I det här inlägget tänkte jag ta upp 5 punkter som kan vara bra att veta om man känner någon som lever med kronisk smärta. Punkterna varierar från sjukdom till sjukdom och det kan även vara individuellt. Men det här är i alla fall punkter man kan ha överseende med.

Att leva med smärta är utmattande. Du kanske inte har tänkt på det eller resonerat kring det, men smärtan gör en riktigt utmattad. Den drar ner energin till botten. Det kan jämföras med att du har influensa och känner dig levande död. Känner du igen den känslan? Då vet du på ett ungefär hur det känns för oss varje dag.

Smärtan gör att man inte får sova ordentligt. Du kanske tänker så som att efter en lång dag med smärta så måste det vara skönt att äntligen få gå och lägga sig och sova. Det är mer av en dröm. Inte så att smärtan går efter en klocka och tänker "nu ska jag låta den här personen sova eftersom jag varit så jobbig idag. Vi börjar i morgon igen". Tvärtom snarare. Ibland är nätterna ännu värre.

Smärtan gör dig lättirriterad och frustrerad. Det ligger en sanning i det, att vi med kronisk smärta ofta är sura/irriterade/arga (kalla det vad du vill), men det beror inte på dig. Det beror på den där äckliga smärtan som tränger sig in och du kan inte koncentrera dig på något. Det är tråkigt att personer i ens omgivning tvingas gå igenom det, men till skillnad från oss som lever med det här så har de i våran omgivning ett val. De kan välja att inte umgås med oss. Jag personligen är ofta på dåligt humör och tyvärr går det ut över allt och alla.

Smärtan gör att du knappt kan koncentrera dig. Precis som jag nämnde ovan så kan du inte koncentrera dig. Det går bara inte. Det är för mycket rörelser och ljud. Och smärtan. Det är så otroligt svårt att förklara. Många personer som lever med en kronisk sjukdom kämpar för livet varje dag. De kämpar så hårt att vi inte ens kan föreställa oss hur det är. De kämpar så hårt för att kunna göra det normala, så som att städa, laga mat, handla, klä på sig. Till och med ta sig upp ur sängen. Det är en svår fight vi måste handskas med varje dag. Tänk dig att du har riktigt ont i huvudet eller magen till exempel, och har massor att göra den dagen. Det går inte. Allt du vill är att lägga dig ner igen och vänta på en bättre dag. 

Smärtan förstör dig, ditt självförtroende och din självkänsla. I många stunder känner man sig enormt misslyckad. Du vet, när dina vänner och du ska hitta på något riktigt kul som ni har längtat efter, och så meddelar du i sista sekund att du kan inte delta för du orkar helt enkelt inte. Är det en nära vän så kanske den förstår, men självklart finns besvikelsen där. Det är logiskt. Och tänk dig att du har fått dig ett nytt jobb som du stormtrivs med, men du måste sjukanmäla dig var och varannan dag för att du helt enkelt inte orkar ta dig dit. Och tankarna snurrar: Vad ska chefen och arbetskollegorna tro om mig? Kommer jag få sparken? Är de sura? Kommer chefen ångra att han/hon annställde mig? Tänk om jag inte gör tillräckligt bra? Tänk om de inte vet att jag försöker allt jag kan? Tänk om jag har missat min enda chans? Ja.. tankarna är många. Och som ni kanske förstår så får man ju inte direkt bättre självkänsla och självförtroende av det.

 

Nu när ni har läst det här inlägget så vill jag att ni svarar helt ärligt på en fråga jag har. Ni kan vara anonyma om ni vill, om ni tycker det är jobbigt att ange vem ni är.

Frågan: Har ni någonsin tänkt på att det kan vara såhär för en kronisk sjuk person? (Det gäller alla kroniska sjukdomar)

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas