LIL' BABUSTYLE - The truth is mine

It's never too late to be what you might have been

Tröja & halsduk - Gömda Juveler Fashion

Nu börjar sommaren gå mot sitt slut (tyvärr) och det är dags att införskaffa lite kläder till hösten. Jag ogillar hösten skarpt, men jag gillar alla mysiga kläder man kan ha på hösten och matcha med en skinnjacka och en färgglad halsduk. Jag älskar den här tröjan och halsduken, så sjukt mysiga. Tröjan är jätteskön och passar perfekt både till leggings och jeans. Och halsduken ska vi inte ens prata om, HUR snygg!? Passar ju perfekt till mitt rosa hår också. Även fast mitt rosa hår numera har blonda fläckar och inte alls är så rosa som det ska vara. Tröjan och halsduken kommer från Gömda Juveler Fashion som är en av mina favoritbutiker på nätet. Så många fina kläder! Just nu har de också rea så många plagg kostar nu endast 69kr. Funderar på att passa på att klicka hem några godingar! 

Nu kan jag dö lycklig!


Alltså, det går inte att beskriva i ord hur lycklig jag är eller hur jävla lycklig jag var igår ikväll. Helt otroligt! ÄNTLIGEN har jag fått se Akon live! Och det var den bästa konserten jag någonsin varit på. Det var så magiskt och så fuckin' awesome! All den här väntan har varit så värt det! Min största dröm någonsin har varit att få se Akon live, och efter många års väntan så upplever jag min dröm. Helt sjukt! Jag kan fortfarande inte fatta det. Jag vet inte ens vad jag ska skriva, för det går helt ärligt inte att förklara hur jag känner. Han körde några gamla godingar också, bland annat Smack That, Sexy Bitch, Lonely, Beauiful, Right Now (Na Na Na), Blame it on me, Don't matter, Angel och Play hard.

Akon har varit min idol sen 2004, men det finns ingen som riktigt förstått varför, eller varför jag är så inne i hans musik. Men sanningen är att det är hans musik som har räddat mig. Jag valde livet framför döden tack vare hans musik. Den har hjälpt mig så jävla mycket och nu har jag äntligen fått se min stora idol på riktigt. Tänk att en person kan få dig må så bra, få dig att orka fortsätta - bara genom sin musik. Jag överdriver inte när jag säger att det här var den bästa kvällen i mitt liv.

Akon, om du bara visste hur mycket du och din musik betyder för mig. Hur mycket det betyder att du kom till Sverige. Hur mycket det betyder att jag fick se dig uppträda live. Och jag är säker på att det är fler som känner som mig. Du är en hjälte på många sätt. Tack för att du finns, och tack för den musik du gör. Du och din musik har räddat mig så många gånger. Tack för allt du gjort och allt du kommer att göra. Vi kommer ses igen, det vet jag.

 

Idag är dagen jag har väntat många år på


Idag är det äntligen dags! Idag är dagen jag har väntat på! Vet ni varför? Idag är dagen då jag och den här bruden åker till Stockholm för att gå på Akon's konsert! Jag är så jävla taggad! För er som har följt min blogg några år vet att Akon har varit min största idol sen många år tillbaka (2004 för att vara exakt) och idag kommer han för första gången till Sverige OCH JAG SKA FÅ SE HONOM LIVE! Huuur jävla najst!? Men det blir en lång dag. Det är ca 3- 3½ timme till Stockholm härifrån, men Tahiris pojkvän är så himla snäll att han skjutsar oss dit och sen åker vi tillbaka till Karlstad efter konserten. Det innebär att vi kommer hem någon gång i natt eller i morgon. Men det kommer vara så värt det. JAG SKA SE AKON!! Jag tar bara med mig kompaktkameran (inte systemkameran) så får se om det blir några bra bilder. 

Jag är faktiskt den enda i min omgivning som gillar Akon, men Tahiri följer med så jag inte behöver gå ensam. Är så glad att jag har henne. Hon ställer alltid upp! Min älskade vän. Jag har väldigt få, men äkta vänner. Kunde inte haft bättre vänner än jag har!

 

If you don't know me, don't judge me


Idag innan lunch hade jag ett viktigt möte som mer eller mindre skulle kunna "avögra" min framtid. Jag var så sjukt nervös och var rädd att det inte alls skulle gå min väg. Men jag måste säga att jag är så enormt tacksam för att jag har min arbetspsykolog som står på min sida. Utan henne vet jag inte vad jag hade gjort. För ett år sen var jag rädd och vilsen i mig själv och på sätt och vis är jag det idag med, men jag har kommit en bra bit framåt tack vare henne. Hon var med på mötet idag och backade mig, vilket jag också är väldigt tacksam för. Resultatet av mötet blev inte direkt som jag hoppats på, men jag förväntade mig det. Jag är nöjd med mötet ändå.

Det är helt otroligt hur mycket min arbetspsykolog har stått ut med. Ingen har tidigare velat ha med mig att göra för att jag är en sån omöjlig människa på många sätt och vis. Jag har skickats runt bland olika läkare och psykologer i mina dagar. Men hon tog sig an mig för lite mer än ett år sen och det går sakta men framåt. Hon har ett enormt tålamod. Idag kan jag öppna upp mig för henne utan att skämmas, utan att dra mig undan och utan att hålla någonting tillbaka. Sen finns det andra personer där ute som är till för att hälpa mig men istället drar ner mig. Personer som tror att de vet allt om mig, vet vad jag klarar av och vet vad som är bäst för mig. Och jag är så trött på dessa människor. Sluta säg till mig vad jag jag klarar av. Sluta säg till mig vad jag ska göra. Sluta säg till mig hur jag ska hantera vissa situationer. Sluta säg till mig hur jag mår. Sluta säg till mig vad som är bäst. Och sluta inbilla er att ni vet allt. Ni vet bara det jag vill att ni ska veta. That's it.

Okej, jag var bara tvungen att skriva av mig lite. Har så enormt mycket som snurrar runt i mitt huvud. Men nu ska jag fixa lite saker innan Tahiri kommer hit. Hon sover här i natt för i morgon drar vi till Stockholm! ÄNTLIGEN ska jag få se Akon live! Är så sjukt taggad!

 

I'll see you again


Idag är en tung dag. Det är dags för mormors begravning. Jag vet inte riktigt vad jag känner inför det. Det blir min sjunde begravning och min andra begravning på två månader. Det är tufft. Jobbigt. Begravningar är alltid jobbiga. Så mycket känslor, så många tårar. Jag försöker att inte gråta under begravningarna, för när jag väl har börjat kan jag inte sluta. Jag och mormor var väldigt olika och var sällan överens. Men hon var min mormor. Och det gör ont att veta att hon inte finns här längre. Här på jorden. Men jag tror att hon har det väldigt mycket bättre nu. Sista tiden kunde hon inte prata, inte gå eller stå. Hon kunde inte göra någonting själv. Jag tror att det här blev en slags befrielse. Och det glädjer mig att veta att hon har det bättr nu. Det var inget liv hon hade i slutet. Sista stunden vi hade tillsammans så tog hon min hand och log mot mig och tackade mig. Det är sista minnet jag har med henne.

Vi ska strax åka till kyrkan. Jag har ingen aning om vilka som kommer vara där. Men mormor hade många bekanta. Jag är övertygad om att det kommer bli en fin begravning. Vi har gjort den efter hennes önskemål. Och jag har på mig klänning och har lockigt hår, eftersom hon tyckte jag var så fin i det. Idag är det hennes dag. Även om jag hade önskat att det vore andra omständigheter.

Följ mig på blogkeen

Nu har jag fixat en ny design! Inte så stora förändringar (glömde ta före-bild så skiter i efter-bilden), men jag har ett annat tema nu, och menyn ovanför senaste inlägget istället för alla kategorier. Har samma bredd på bloggen, även om den ser lite mindre ut. Har samma header också. Så det är inte så mycket som ändrats. Är rätt nöjd faktiskt. Får se hur länge det går innan jag byter igen, haha.

Aja, nu när jag har fixat en ny design så har jag även kopplat bloggen till blogkeen, så följ mig gärna där! Hade helt glömt bort att koppla den här bloggen dit. Om ni följer mig så kommentera bara i ett av mina inlägg att ni gör det så följer jag er tillbaka! Och följer ni min gamla blogg (babustylee.webblogg.se) så kan ni sluta följa den och istället följa den här bloggen.

Klicka HÄR för att komma till min blogkeen!

Maybe it's not about the happy ending. Maybe it's about the story


God kväll! Idag har det varit en ganska så okej dag trots att huvudvärken inte har varit på min sida och jag har haft väldigt mycket att tänka på. Det sker mycket  förändringar i mitt liv nu och jag är inte bra på förändringar. Huvudvärken väckte mig tidigt idag men tog en tablett och lyckades somna om. Kände mig halvt död när jag gick upp sen. Men tog mig upp till slut och stack iväg till praktiken. Det börjar komma tillbaka hundar från semestern nu, så idag var det en del. Det har gått bra. När jag kom hem så vilade jag en stund och svarade på kommentarer. Kom precis in efter en promenad med Bebis som han tvingade med mig ut på trots att mina ben är döda. Sen är han så jävla barnslig också och vägrar lyssna på mig och stannar mitt i vägen och totalt vägrar gå. Ni vet, som ett barn i affären när den inte får det den vill ha. Japp. Precis så.

Jag hade tänkt börja fixa med en ny design på bloggen (tråkigt att man inte har så många att välja på dock), men jag vill inte förlora designen jag har  ifall jag inte skulle bli nöjd med den nya. Jobbigt läge. Får se hur jag gör. Just nu väntar jag på att Idol ska börja. Älskar deras auditions, vissa människor är ju bara för härliga. Till det blir det hemmagjord chokladmilkshake. Längesen jag gjorde det, så det ska bli yummy!

Jag och min oro och mina tankar tar nog en rätt tidig kväll så jag orkar upp i morgon igen.

5 things you should know about chronic pain


I det här inlägget tänkte jag ta upp 5 punkter som kan vara bra att veta om man känner någon som lever med kronisk smärta. Punkterna varierar från sjukdom till sjukdom och det kan även vara individuellt. Men det här är i alla fall punkter man kan ha överseende med.

Att leva med smärta är utmattande. Du kanske inte har tänkt på det eller resonerat kring det, men smärtan gör en riktigt utmattad. Den drar ner energin till botten. Det kan jämföras med att du har influensa och känner dig levande död. Känner du igen den känslan? Då vet du på ett ungefär hur det känns för oss varje dag.

Smärtan gör att man inte får sova ordentligt. Du kanske tänker så som att efter en lång dag med smärta så måste det vara skönt att äntligen få gå och lägga sig och sova. Det är mer av en dröm. Inte så att smärtan går efter en klocka och tänker "nu ska jag låta den här personen sova eftersom jag varit så jobbig idag. Vi börjar i morgon igen". Tvärtom snarare. Ibland är nätterna ännu värre.

Smärtan gör dig lättirriterad och frustrerad. Det ligger en sanning i det, att vi med kronisk smärta ofta är sura/irriterade/arga (kalla det vad du vill), men det beror inte på dig. Det beror på den där äckliga smärtan som tränger sig in och du kan inte koncentrera dig på något. Det är tråkigt att personer i ens omgivning tvingas gå igenom det, men till skillnad från oss som lever med det här så har de i våran omgivning ett val. De kan välja att inte umgås med oss. Jag personligen är ofta på dåligt humör och tyvärr går det ut över allt och alla.

Smärtan gör att du knappt kan koncentrera dig. Precis som jag nämnde ovan så kan du inte koncentrera dig. Det går bara inte. Det är för mycket rörelser och ljud. Och smärtan. Det är så otroligt svårt att förklara. Många personer som lever med en kronisk sjukdom kämpar för livet varje dag. De kämpar så hårt att vi inte ens kan föreställa oss hur det är. De kämpar så hårt för att kunna göra det normala, så som att städa, laga mat, handla, klä på sig. Till och med ta sig upp ur sängen. Det är en svår fight vi måste handskas med varje dag. Tänk dig att du har riktigt ont i huvudet eller magen till exempel, och har massor att göra den dagen. Det går inte. Allt du vill är att lägga dig ner igen och vänta på en bättre dag. 

Smärtan förstör dig, ditt självförtroende och din självkänsla. I många stunder känner man sig enormt misslyckad. Du vet, när dina vänner och du ska hitta på något riktigt kul som ni har längtat efter, och så meddelar du i sista sekund att du kan inte delta för du orkar helt enkelt inte. Är det en nära vän så kanske den förstår, men självklart finns besvikelsen där. Det är logiskt. Och tänk dig att du har fått dig ett nytt jobb som du stormtrivs med, men du måste sjukanmäla dig var och varannan dag för att du helt enkelt inte orkar ta dig dit. Och tankarna snurrar: Vad ska chefen och arbetskollegorna tro om mig? Kommer jag få sparken? Är de sura? Kommer chefen ångra att han/hon annställde mig? Tänk om jag inte gör tillräckligt bra? Tänk om de inte vet att jag försöker allt jag kan? Tänk om jag har missat min enda chans? Ja.. tankarna är många. Och som ni kanske förstår så får man ju inte direkt bättre självkänsla och självförtroende av det.

 

Nu när ni har läst det här inlägget så vill jag att ni svarar helt ärligt på en fråga jag har. Ni kan vara anonyma om ni vill, om ni tycker det är jobbigt att ange vem ni är.

Frågan: Har ni någonsin tänkt på att det kan vara såhär för en kronisk sjuk person? (Det gäller alla kroniska sjukdomar)

Serietips: Awkward.

Bildkälla.

Nu tänkte jag tipsa er om en serie som jag gillar att se på när jag inte riktigt orkar hänga med i handlingen, men ändå kunna förstå vad som händer i serien. Awkward. är en amerikansk tonårsserie från 2011 som handlar om alla möjliga problem som tonåringar går igenom. Men serien kretsar kring Jenna (på bilden) som är en tjej som från början inte syns så mycket, men av någon anledning händer en liten olycka och hon blir sen känd som "självmordstjejen" och blir inte lika osynlig längre. Hon har problem med vänner, familj, kärlek och allt som hör till. Andra personer serien kretsar till är Tamara, Matty, Jake och Sadie. En ganska underhållande serie med blandad drama och komedi.

Min framtid ser ljus ut


Okej. Det här ser inte helt fel ut. Jag kan nog leva med det. Men jag tänker inte trycka ut 8 ungar. Om jag inte får åttlingar (eller vad det heter), för då har jag ju inte riktigt nått val. Så Diesel, om du av någon anledning skulle läsa det här så vill jag gärna ha 8 ungar på samma gång eller så räcker det med två. Oki? Goodie Goodie.

Lite nytt till Bebis

Den andra bilden är en mobilbild, syns ju inte alls... Ni börjar bli vana nu, hah.

Idag köpte jag två nya koppel till Bebis. Han har bara två gamla koppel som han fick efter att Rona gick bort... så jag kände för att han ska ha lite nytt. Han fyller år om mindre än en månad så det är en lite tidig födelsedagspresent. Flexikopplet matchar hans halsband så nu är hela han blingbling, haha! Det är alltså diamanter på det kopplet om ni inte ser det. Försöker lära honom att gå i vanligt koppel så han fick ett sånt också med reflex i. Kan vara bra att ha! Har också skickat efter ett anti-drag sele, så jag hoppas att jag får den i morgon så vi kan inviga den i helgen och se hur han går i det. Han är nämligen en mästare på att dra i kopplet. Jag hoppas nu att vi famöver kan komma lite bättre överens på promenaderna. Envis matte + envis hund = ingen bra kombo.

David Guetta @ The Island Festival


Ber om ursäkt för sjukt dåliga bilder, men hade som sagt bara med mig min slitna kompaktkamera, hah. Här är i alla fall några bilder från i lördags på The Island Festival när David Guetta uppträdde. Han var så jävla grym och stämningen var helt amazing! Jag älskade varenda sekund av showen! Kunde lätt stått där hela natten och dansat! Filmade en del också, men det kanske ni får se någon gång när jag lärt mig hur man laddar upp det, haha. Inte ens på Instagram kan jag få upp det eftersom allting blir i slow motion då?! Tog bilder under hela dagen, men får se om jag lägger upp dem. Vill helst inte visa eftersom bilderna är så sjukt dåliga, haha!

Var det några av mina läsare som var där?

 

Tips: Gömda Juveler Fashion


Nu tänkte jag tipsa er om en av mina favoritbutiker på nätet - Gömda Juveler Fashion. Så himla snygga kläder till alla tillfällen! Jag har tipsat om en den här sidan ganska många gånger förut, men det var ett bra tag sen och jag har ju bytt bloggportal och fått en del nya läsare, så varför inte tipsa igen? När man kommer in på sidan så ser man att alla modellerna är ganska smala, men de har kläder i många storlekar. Jag har några plagg härifrån och de passar mig som är lite större. Så låt er inte luras av det. Tänkte bara nämna det så ingen tror att det bara är kläder för smalare personer.

De har verkligen kläder till alla tillfällen och riktigt snygga också. Sen har de även erotik om man är intresserad av det. Och vet ni vad det bästa är? De har alltid rea på massor av kläder. Just nu har de massor av plagg för endast 99kr. Hur najst!? Tycker absolut ni ska kika in sidan! Har själv spanat in några godingar som jag kanske tänkt klicka hem.

Bästa dagen på länge igår

Bild från igår precis efter insläpp till The Island Festival.

Jag och Iggy var VIP, så vi fick riktigt bra platser. Vi kunde sitta om vi ville, vi såg showen även om vi var en bit ifrån (som ni ser på bilden) eftersom vi inte behövde trängas med massor av andra människor. Jag var riktigt nöjd med platserna vi hade! Dessutom var vädret kanon, det kunde inte ha varit bättre väder för den här festivalen! Kl 15 så körde Zara Larsson och hon var faktiskt riktigt grym. Brukar inte lyssna på hennes låtar faktiskt. Sen var det Linda Piras tur att inta scen och hon var lika grym hon! Därefter var det Otto Knows, Rebecca & Fiona, Petter och till sist David Guetta! OMG, jag höll på att dö. Han var så jävla awesome! Det var 10 000 sålda biljetter till festivalen och jag slår vad om att varenda en var där för att se honom. Det var så sjukt mycket folk. Men han bjöd på en riktigt bra show! Han var sååå grym!

Filmade lite med mobilen och tänkte visa upp på Instagram, men videon blir ju helt knas då? Någon som kan förklara hur man gör? Och hur kan jag få videon till bloggen utan att behöva lägga in på Youtube? Hah, kan verkligen inte sånt här.

Eftersom jag var på festival igår så mår jag som jag förrtjänar idag. Nej, jag blev inte full. Och nej, jag är inte bakfull. Ni som följt min blogg ett tag vet att min huvudvärk inte tillåter mig ha roligt, och har jag det så straffas jag med att ha huvudvärk från helvetet och i värsta fall hemska migränanfall några dagar efteråt. Så nu har jag huvudvärk från helvetet och trött som fan. Men, det är såååå värt det! Jag hade en sån jävla grym dag och fantastisk kväll igår!  Ska visa er lite mer dåliga bilder i ett annat inlägg (ja, inga bilder blev bra eftersom jag hade med mig kompaktkameran som suger) när jag orkar gå igenom dem.